ludienyberg

När man stressar för mycket kan det hända
Att livet visar sig vara till ända
Hjärtat orkar till slut inte mer
Du hör en röst och vem är det du ser?
Följden av att du varit så stressad
Kappan är struken, lien är vässad
På frågan ”vem är du” svarar han ”Döden”
Inte en skymt av nån räddare i nöden
Nej, detta är bara att finna sig i
Du levde ditt liv och nu är det förbi
Vi föds och vi dör. Ganska enkelt system
Flyter på bra utan större problem
Men när Döden väl står där och väntar i hallen
Vill man avvika från den vanliga mallen
”Snälla, låt mig leva ett litet tag till
Jag vet att du kan vara snäll om du vill”
Nej, grejen är att han kan inte det
Han är Döden och inte nån genomgod fe
Om du lever ditt liv som frisk och sund
Så kommer Döden vänta en stund
Men tro inte att just du slipper dö
I och med att du föddes har du ställt dig i kö

Ludie

Det var en gång en ung kvinna som hette Ulli. Hon var en typisk tonåring, gjorde uppror mot sina föräldrar genom att umgås med fel personer, pierca ögonlocken, strunta i skolan och missbruka barbiturater. En dag när hon ertappats med att shotta bensin tillsammans med en tysk hippie skällde föräldrarna ut henne så pass att hon svor att lämna landet och aldrig återvända. Ulli gav sig av. Hon gick och gick och var till slut i ett fjärran land. Hon gifte sig med den tyske hippien som följt efter i smyg. Snart fick de en son som de döpte till Guldpojken. Eller de ville döpa honom till det men myndigheterna tillät det inte. De trodde att namnet skulle medföra obehag i barnets sociala liv. Ulli och hippien fick efter tre år av tjat ge upp och döpa ungen till Fuckyoumyndighetsjävlar. Men det gick inte heller så det fick bli Elmer.

Elmer hade ingen rolig uppväxt. Landet där den lilla familjen bodde styrdes av den grymme Alragark. En gång i veckan kom det poliser hem till alla hushåll och satte eld på det. Ibland gick de in till folk och spöade skiten ur någon slumpvis utvald. Man blev allmänt trakasserad av statens anställda helt enkelt. En dag när Elmer satt i bastun kom det in en polis och hällde en hel tjugolitershink med giraffpiss på aggregatet. Det tog veckor innan lukten försvann och det var detta som fick Elmer att bestämma sig. Han skulle brutalt avliva Alragark. Hans mor Ulli grät. ”Vår son kommer bli styckad och skickad till butikerna som blandfärs” uttryckte hon det. Elmer tackade för uppmuntran och gav sig av. Han behövde bli tränad innan han mötte sin fiende, det förstod han. Han sökte upp alla hjältars tränare, serben Simon. Elmer tränades hårt under tio månader. Han fick lära sig dricka kokande vatten, hålla andan i en timme, gnugga in salt i ett djupt sår, amputera sitt ena ben och sy fast det igen, hälla sand i sina ögon utan att blinka etc, etc. När träningen var klar var Elmer en riktigt hård och tuff faan som ingen kunde rå på. Han gick för att möta Alragark…

Alragark hade dött ett halvår tidigare av akut blyförgiftning. Men Elmers träning hade inte varit förgäves ty Alragarks kusin Elregerk hade snabbt ersatt sin kusin. Nu stod Elmer och Elregerk öga mot öga. De flög ihop och spöade sönder varandra totalt. Dock var Elmer lite bättre. Elregerk slutade som blandfärs på Willys. Elmer gick stolt hem. Därhemma fick han veta att han fått en lillebror under sin långa bortavaro. Bebisen hette Den tyske hippien Junior. Fast myndigheterna hade sagt ifrån angående det så namnet skulle eventuellt ändras till Glenn Gurka. Elmer orkade inte bry sig utan gick ut och tittade på stjärnorna. Han föreställde sig sin egen stjärnbild. Elmer, landets befriare.

Ludie

Mitt namn är Ludvig Nyberg. Efter nitton år tycker man att jag borde ha lärt mig leva med och tycka om mitt namn. Det gör jag, jag skulle inte vilja heta något annat. Däremot tycker jag det finns betydligt snyggare namn. Får ge dem till eventuella barn i framtiden. Det finns nackdelar med att heta Ludvig. Tre stycken.

Nackdel 1: Alla, jag skämtar inte, alla utgår ifrån att jag stavar med w. Varför då? Varför ska man krångla till det? Tydligen gör de flesta Ludvigar det eftersom alla jämt frågar ”stavar du med v eller w?”  

Nackdel 2: Man får omedelbart smeknamnet Ludde. Ludde, har jag fått höra i alla år, är Sveriges vanligaste hundnamn. Jippie! Jag heter som en hund!

Nackdel 3: Det här är något jag upptäckt själv och är väl inget direkt problem. Ta L:et i Ludvig och byt ut det mot vilken annan konsonant som helst. Resultatet blir oerhört roligt vilken konsonant man än använder. Låter riktigt, riktigt dumt helt enkelt.

Ludvig betyder ”berömd krigare”. Det är ju lite coolt i alla fall.

Ludie

Ett gäng tungt beväpnade terrorister bröt sig in i Vita Huset. Snabbt hade de tagit kontrollen och höll nu presidenten och hans stab som gisslan. Polisen kallades genast in. Man insåg dock snabbt att dessa skurkar hörde till eliten. Polisens resurser skulle inte räcka. Man var tvungen att tillkalla… mig.

Jag, som är bäst på allt och coolast i världen, var mitt uppe i ett armhävningspass. Jag var på armhävning nr 8710 när det knackade på dörren. Jag var inte det minsta trött utan gick raskt till dörren och öppnade. Där stod två poliser och en helikopter. De berättade om gisslansituationen. Jag sade coolt: ”No, God…” Vi hoppade in i helikoptern och jag styrde. Jag landade hur snyggt som helst vid Vita Husets framsida, slet åt mig en radio och sade till terroristernas ledare, Piotr: ”Okej, Shitface. Tell me why you think this is a good idea”. Piotr: “Well, we have a few demands that if not fulfilled will cost the lives of the president and his crew. The demands are 1. We want 20.000.000 dollars. 2. We want… oh, fuck it. We just want the money! If you don’t give it to us within ten minutes we will start execute hostages every fifth minute. We will start with the least important and continue upwards.” Jag: “It´s impossible! We need more time!” Piotr: “Tic-tac, Tough Guy. Tic-tac.”

Jag insåg att jag måste gå in i huset. Men jag behövde hjälp. Jag ringde Påskharen. Han kom blixtsnabbt, beväpnad med kulspruta. Vi var polare sedan länge och hade utkämpat många strider tillsammans. Påskharen fick en lägesrapport. Sedan smög vi in genom ett källarfönster. Där mötte vi en terrorist. Jag spöade skiten ur honom direkt. Vi smög vidare. Vi kom in i en lång korridor. Plötsligt stormade tre terrorister emot oss och pepprade med sina automatvapen för fullt. Inga skott träffade oss. Vi pepprade tillbaka och vartenda skott träffade dem. Vi sprang mot rummet där gisslan hölls fångna.

Tiden var knapp nu. Om åtta minuter skulle första avrättningen ske. Plötsligt kom Piotr fram tillsammans med femton polare. Värsta eldstriden följde. Jag behövde inte ens anstränga mig. Jag bara sköt dem och undvek deras skott hur lätt som helst. Fast när de var döda och Piotr smitit undan upptäckte jag att Påskharen blivit träffad. Innan han dog lyckades han säga: ”Kill that motherfucker for me, will ya? Öööööhh… öhhö… Ä!” Jag kramade hans hand och skakade av ilska. Jag skrek: ”Piotr, I´m coming for you!!!” Piotr hade gömt sig i ett annat rum men jag hittade honom för jag är bäst i världen på att hitta folk. Han sade: ”Hehe, to bad for your bunny-friend. He was good with his gun.” Jag: “Save it, Horsefucker. You are about to face an extremely painful death. Brace yourself.” Han lyfte sitt vapen och sköt men jag duckade, voltade framåt, sparkade honom i magen och sköt sönder hans knän. Innan jag pepprade sönder hela honom sade jag värsta coola repliken: ”Now you see that crime doesn´t pay off. Take that knowledge to the grave”.

Jag räddade presidenten och hans stab. Alla hyllade mig som en hjälte men jag sade bara: ”I just did my job. The real hero is the Easter bunny.” Sedan gick jag mystiskt iväg i solnedgången.

Ludie

Amerikanerna kan det här med att reta upp folk. I alla fall mig. Det finns ett typiskt amerikanskt fenomen som retar gallfeber på mig varje gång jag hör det. Fenomenet går under namnet football.

Det finns en sport som vi svenskar kallar fotboll. Den går ut på att sparka på en boll så att den rullar in i motståndarens mål. Ganska logiskt att den heter fotboll, eller hur? Man använder fötterna, det finns en boll med. Fot + boll. Blir inte så mycket enklare. Sedan finns det en sport som heter amerikansk fotboll. Jag har inte helt och hållet koll på reglerna inom den sporten men jag beskriver den som så att man kastar en ovalformad boll mellan sig och ska föra den bakom en viss linje och på så sätt göra mål. Varför heter detta amerikansk fotboll för?

Amerikanerna kallar sporten fotboll för soccer. Sporten amerikansk fotboll kallar de helt enkelt för football. Nu undrar jag: vad hände? Var gick det snett? I vilket skeende av döpningen av dessa sporter försvann alla spår av logiskt tänkande?

”Ja, nu ska vi döpa de här två sporterna. Den här där man kastar en boll emellan sig tycker jag ska heta football. Vad tycker ni? Ja? Ja, då säger vi så. Och sporten där man sparkar på en boll, den tycker jag ska heta… hm… Vad sa du? Soccer? Jamen, det är ju utmärkt! Soccer! Klockrent!”

När jag har pratat med folk om varför amerikansk fotboll kallas som det gör får jag ofta detta oerhört svaga argument till svar: Jomen, det sparkar ju på bollen när de börjar matchen…

Jaha! Okej! Ja, då förstår jag. Då förtjänar ju den sporten namnet football mycket mer än sporten där de sparkar på bollen hela matchen igenom. Gud, hur kunde jag vara så dum?

Suck…

Ludie

Gammelsmurfen väcks ur sin eftermiddagsvila av att Mäklarsmurfen stormar in i hans hus. ”Gammelsmurfen! Det är ett mirakel! Jesus har kommit! Kom ut och titta! ” Gammelsmurfen följer med ut. Jovisst, där mitt på smurftorget bland en massa hänförda smurfar står Jesus. ”Oh, praise the Lord!” utbrister Gammelsmurfen. ”Hallelujah! Du är högst välkommen Jesus!”. ”Tack. Jag hoppas att ni alla är goda kristna” svarar Jesus ”Jadå” säger Hiphop och R n´Bsmurfen, ”fast inte Judesmurfen, Muslimsmurfen, Buddhistsmurfen och Hindusmurfen” ”Okej. Jaja, det viktigaste är att de följer Guds tio bud till punkt och pricka” säger Jesus.

Ängsliga blickar och ett intensivt mumlande går igenom hopen av smurfar. Till slut säger 3:rd basesmurfen: ”Alltså… Vi är väl inte de allra käraste av Guds barn. Men några av oss är värre än de andra! Ta bara Nazismurfen! Och Cannabissmurfen! Och KKKsmurfen! Och Blottarsmurfen! Och Tortyrsm…” ”Okej!!” Jesus har fått nog. ”Vad fan! Vad är ni för några egentligen? Ni som ser så snälla ut med era små luvor och byxor och svansar och svamphus och grejer.” ”Jadu” säger Gravplundrarsmurfen. ”Den fasaden döljer ganska mycket kan jag säga. Men snälla Jesus, fördöm oss inte! Nu när du har kommit så har du givit oss hoppet åter! Vi skall bättra oss! Eller hur, smurfar?” ”Nja, jag gillar mitt sätt att leva” säger Fritzlsmurfen. ”Du ska inte komma och tro att du kan ändra på mig!” ”Okej, då får alla utom du följa med mig till himmelen” säger Jesus. ”Gå in i min stora låda allihop så är vi snart i himmelen!”. Smurfarna springer in i lådan under glada hurrarop.

Fritzlsmurfen står kvar och ser när Jesus bär iväg dem. Han tycker det är märkligt att han var den ende som genomskådat Gargamells dåliga förklädnad.

Ludie

En man kör på en landsväg i hög fart. Det är sent på kvällen, mörkt och dimmigt. Plötsligt står ett rådjur mitt på vägbanan. Mannen bromsar för allt han är värd och får stopp på sin Fiat Punto bara några meter framför rådjuret. Mannen stiger ur bilen. Rådjuret står kvar och stirrar på honom. Till hans stora förvåning börjar djuret tala. ”Tack, du människa. Du kanske blir förvånad över att höra mig tala. Jag är nämligen ett magiskt rådjur, jag uppfyller tre önskningar.” Mannen tänkte noga efter. Så sade han: ”Jag vill ha en Corvette”. Och vips fick han det. Därpå sade han: ”Jag vill att min fru ska bli nitton år och vrålsnygg”. Och vips så var även det fixat. Därpå sade mannen: ”Till sist vill jag ha en…”

”Vänta nu!” avbröt rådjuret. ”Snälla, tänk lite grann nu innan sista önskningen. Du har bara önskat själviska grejer hittills. Nu har du chansen att göra världen till en bättre plats.” Mannen: ”Ursäkta, jag tror jag missade den regeln att du har något att säga till om. Du vet när du ger mig tre önskningar så förväntar jag mig, dum som jag är, att jag ska få bestämma vad de ska vara!” Rådjuret: ”Men förlåt så jävla mycket då, jag tänkte bara att det kunde vara kul för dig att gå och lägga dig med ett rent samvete, idiot. Här kommer en bil till. Jag stoppar den istället” Rådjuret stoppade bilen och uppfyllde förarens tre önskningar, en Corvette, en nittonårig vrålsnygg fru och en Soda Stream i gillestugan. Han körde nöjt iväg.

Mannen stod och gapade. Mannen: ”Okej… Okej… Nu ser jag fram emot att höra vad hans Soda Stream i gillestugan kan göra för att förbättra världen!!” Rådjuret: ”Jomen, han hade en bättre ande” Mannen: ”Que?” Rådjuret: ”Människor med bra andar får som de vill. Folk med dålig ande, du är ett klockrent exempel, får bara lite av det de vill. Resten vete fan hur det blir med” Mannen: ”Okej, nu önskar jag mig ett privatplan” Rådjuret: ”Sorry, no can-do” Mannen: ”Vad fan, ge hit plan-helvetet, jag skiter i min jävla ande!!!” Rådjuret: ”Nu brusar vi väl ändå upp lite väl mycket här tycker jag. Du får det jag ger dig” Rådjuret trollade fram en parkeringsvakt som genast satte en p-bot på 1500 spänn på mannens nya Corvette. Mannen: ”Vad i…?” Rådjuret: ”Du måste lära dig hantera din ilska. Det här är ett ypperligt sätt att öva”. Med ett poff var rådjuret borta. Parkeringsvakten stod och flinade. Mannen satte sig i sin Fiat och körde hem.

Ludie

Eftersom herr Fantasi valde att sjukskriva sig idag kör jag med den här tekniken: Jag tog en ordbok, blundade och pekade på olika ord på olika uppslag. Den här ordboken har inte bara ord utan också uttryck, kända namn och platser. Här är resultatet: blomma, Lars Hanson, knyta sig, kauri, sakdebatt, trädgräns, tjurfäktning, intåga, flyktig, New Brunswick. Nu ska jag peta ihop en historia där alla dessa ord ingår.

Det var en gång en stilig man som hette Lars Hanson. Han satt som bäst och tittade på tjurfäktning när plötsligt en lång rad människor sågs intåga på arenan. De förklarade att de var djurvänner från New Brunswick och att de inte såg med blida ögon på djurplågeri av detta slag. Matadoren skrek ilsket åt dem att försvinna. Men det vägrade djurvännerna. De ville hålla en sakdebatt om ämnet. Matadoren tog upp en snäcka från marken, närmare bestämt en kauri, och kastade den mot de objudna gästerna. Detta fick det att knyta sig i Hans mage där han satt på sin åskådarplats. Skulle det bli våldsamheter nu? Nej då, djurvännerna sade bara”moget” och förklarade sedan att de även hade klagomål på parkeringen utanför. Den intilliggande skogens trädgräns hade flyttats hundra meter för att ge plats åt parkeringen. Matadoren lovade att de skulle diskutera saken. Som tack fick han blomma av djurvännerna. Fast Hans förstod att matadorens välvilja var mycket flyktig.

Wow, titta på den litteratur som bedrivs på den här bloggen! Nej, herregud. Jag är i en dålig period just nu. En grop som jag måste försöka kravla mig upp ur. Få se om jag har lyckats med det till nästa gång.

Ludie