Min resa genom öknen
Jag red på en kamel genom öknen! Tusan i min låda! Så varmt det är i öknen! Jag red och red och ingen civilisation i sikte. Jag: "Gurglande gustavianer i mina grytlappar! Ingen civilisation i sikte! Hur mycket längre måste jag rida?" Kamelen: "JA, SÄG DET, DU!" Jag: "BAAA!!! VAD FAN, KAN DU PRATA?!" Kamelen: "Jovars! Vars! VARS! VARS!!!" Jag: "Men tyst! Saker och ting är illa som de är redan." Kamelen: "Men jag får väl prata om jag vill!" Jag: "Jomen bara om du har nåt vettigt att säga. Något som kan bidra till att hjälpa oss ur vår prekära situation." Kamelen: "Okej... Fortsätta gå?" Jag: "Wow. Bästa. Idén. Någonsin." Kamelen: "Ooh, sarkasmen letar sig fram mitt i allt helvete. Jag tror någon har lite sand i röven!" Jag: "Du har sand i röven!" Kamelen: "Du har sand i röven!" Jag: "Du har sand i röven!" Kamelen: "Nu får det bli slut på det här. Vi måste komma på en lösning på vår prekakulära situation!" Jag: "Men för helvete, vi har en! Gå! Och det heter prekära, ditt köttjuver." Kamelen: "Köttjuver?! Nu räcker det! Du är... diarrén från en gonorrésjuk Belgian Blue."
Jag spydde kamelen i nacken. Han spydde tillbaka. Vi hade värdens jävla spyduell i sex timmar. Men så plötsligt kom anden i lampan! Anden: "Hej, jag är anden i lampan! Jag uppfyller treeeeeeee önskningar!" Jag: "Jag vill ha tre shyssta brudar!" Poff! Tre shyssta brudar dök upp. Anden försvann. Jag: "Fan, jag kanske skulle ha önskat oss tillbaka till civilisationen..." Kamelen: "EH, NÄHÄ!!!??? TYCKER DU DET!!!???" Jag: "Nu börjar ju även sarkasmen tränga fram ur din lilla busiga kamelmun!" Kamelen: "Idiot!!! Vad fan ska vi med tre shyssta brudar till?!" Jag: "Men var är ditt hyfs, kamelen? Nog var det ett förhastat beslut men inte betyder det att vi ska vara oartiga mot våra gäster. Säg vad heter ni, mina sköna damer?" Shysst brud #1: "Brytvia." Jag: "PAHA!!! Fan vad fult!" Kamelen: "Eh.. Åh, jag orkar inte ens kommentera det där." Shysst brud #2: "Jag heter Vanja." Jag: "Oj, vad jag bryr mig."
Ludie