ludienyberg

Det var en gång tre små får. De tillbringade sina dagar med att beta på en fin klöveräng. Här behövde de inte frukta att bli attackerade av några rovdjur, ty dessa hade förvisats av kungen till "Landet bortom de onda bergens mörka skuggors dalar i fjärran". Så de tre fåren, som hette Fingo, Fungo och Handlewithcare, kunde beta hela dagen utan att lyfta på huvudet en enda gång. Detta gav en fruktansvärd nackspärr.

Men så en dag! Hände en grej. En varg tittade ut ur skogsbrynet. "Psssssssssssssssst!!!" psstade vargen. "Vad gör du här?" undrade Fingo. "Stick innan vi kallar på polisen. Då kommer du kastas i fängelse, din loppbitna ryamatta!" "HAHAHAHAHAHAHAAAAA!!!!" vrålgarvade Fungo som tyckte det var det roligaste han hört på fan vet hur länge. Fingo orkade inte bry sig utan frågade vargen vad som förde honom till dessa trakter mån trooooooooooooooooooo??? "Jo, skulle jag kunna få äta upp en av er?" svarade vargen. "Kom igen, bara en. Jag har inte ätit ett får på flera veckor. De har bara kaniner i "Landet bortom, ja, skit samma ni vet. Och kaniner är så jävla små." Fåren fnös. "FNYYYYYYYYYYYYYS!!" fnös de. "Och fnys igen! Och fnys en extra gång bara för säkerhets skull!" fnös Handlewithcare. "Jag har aldrig fnyst så mycket i hela mitt liv! Vilken jävla fråga!" "Jamen är det ingen av er som kanske är lite trött på livet och typ tänkt självmordstankar nån gång?" försökte vargen. "Jag kan hjälpa till i så fall!" "Hör ni, jag kom just på en vits!" sade Fingo. "Vet ni varför japanska ekonomer alltid kommer så tidigt till jobbet? För att de tar en yen-väg!"

"Okej, du kan ta Fingo" bestämde Handlewithcare. "Den där sög fan... häst___." Vargen, som tyckte vitsen var väldigt rolig, käkade upp Handlewithcare istället och gick tillbaka till "Landet bortom de onda..." palla skriva det där jävla namnet igen. Slut

Ludie