ludienyberg

Det var en gång en pojke som hette Tommy. Han var världens snällaste pojke, gjorde aldrig några hyss eller busigheter över huvud taget. Han fick alltid en massa julklappar på julafton för att han var så snäll. Men en jul hände något speciellt…

Tommy var sju år gammal. Det var dagen före julafton. Han satt i vardagsrummet och tittade på den fina granen som pappa huggit och tagit in. De hade precis klätt den och den var så fin, så fin. Plötsligt knackade det på dörren. Tommy öppnade. Gode Gud, vad förvånad han blev! Där stod en tomtenisse och en ren! ”God dag” sade tomtenissen. ”Jag heter Nisse 14.” ”Och jag heter Rufus” sade renen. ”Vi kommer från Nordpolen” fortsatte Nisse 14. ”Vi har kommit till dig, Tommy, för vi har Stora problem hemma på Nordpolen! Tomten är borta!” ”Vad säger du?” sade Tommy förskräckt. ”Men det är ju julafton i morgon!” ”Precis” sade Nisse 14. ”Du är ju världens snällaste barn så vi tänkte att du kunde hjälpa oss leta. Vi måste hitta tomten innan kvällen annars kommer ju inte barnen få sina julklappar!”

Så Tommy och Nisse 14 hoppade upp på renen Rufus rygg och så flög de över hela världen och letade. De frågade alla människor de träffade om de hade sett tomten. De kom till USA. Nej, där hade ingen sett Tomten. De kom till Afrika. Nej, där hade ingen sett tomten. De kom till Sydpolen. Nej, där hade ingen sett tomten. De kom till Asien. Nej, där hade ingen sett tomten. Vart de än åkte fanns det ingen som sett minsta spår efter tomten.

”Kära nån, vad ska vi ta oss till?” sade renen Rufus när de till slut landade på Nordpolen. ”Ingen tomte, ingen jul!” Då kom det fram en snögubbe och sade: ”Jag tror jag vet var jultomten är någonstans!” ”Var?!” ropade Tommy, Nisse 14 och renen Rufus i kör. ”Om ni följer de där fotspåren hittar ni honom säkert” sade snögubben och pekade. De tre vännerna började följa spåren. De gick länge och väl. Snart började det bli mörkt. ”Måtte vi hitta tomten i tid!” sade Tommy. ”Snart är det för sent för att hinna dela ut alla julkappar!” Plötsligt kom de till en liten stuga. Det lös därinne.  De gick in i stugan. Och tänk! Där satt han! Framför brasan i en gungstol satt tomten och sov. De gick fram och väckte honom. ”Tomten!” ropade Nisse 14. ”Vakna! Vad gör du här? Du ska ju dela ut julklappar!” ”Åh, jag vet inte!” sade tomten. ”Det verkar som om barnen har tappat den sanna julandan. Det enda de tänker på är julklapparna. Julen handlar om så mycket mer! Att man ska vara med sin familj och känna kärlek och samhörighet!” Tommy sade: ”Ja, så är det. Men det handlar också om julklappar. Vad vore en jul utan massa paket under granen? Kom igen tomten! Du hinner fortfarande! Låt barnen få den jul du vet att de vill ha!” Tomten såg på honom. ”Du är en smart pojke” sade han. ”Du ska få en extra fin julkapp i år.”

Så flög tomten iväg och hann precis dela ut alla julkapparna innan solen gick upp på julaftonsmorgonen. Och till den röda cykeln som Tommy fick, hade tomten skrivit ett eget julrim:

Tack Tommy, för dina visa ord
Det finns så många barn på vår jord
De vill alla ha en fröjdefull jul
Utan presenter blir det inget kul
Du, min vän, fick mig att inse detta
Du fick mig att vakna och göra det rätta
Till jul ska alla barn få paket
Det hör julen till, som du och jag vet
Ha roligt med cykeln som du av mig får
Vad önskar du dig till nästa år?

Ludie